Dessa hopp. Jag vet. I vilket fall som helst så har jag börjat snusa igen, tyvärr. Det förra inlägget sa en del, det slutade liksom inte med skiten. Det bara fortsatte.
Dagen då jag började snusa igen kommer chefen och säger: jamen det var ju faktiskt bra att du började snusa igen. Företaget har inte tid med en stöttnings-vår.
Tack. Verkligen. Jag känner stödet.

Nå. Nu sitter jag och försöker uppamma ett slags jobbhumör. Varit ledig i en vecka och det har varit helt jäkla underbart men problemet är ju det att nu när man gått ner i varv ordentligt så ska man tillbaka. Det var längesedan jag kände en så stark ovilja. Jag har faktiskt trivts på jobbet. Så icke längre. Så det är knepigt med jobbviljan. Måste ju. Vill inte. Ser redan fram mot nästa helg. Mot nästa semester.
Ge mig en massa pengar nu!