I februari blev jag med katt. Närmare bestämt två stycken. Hade gått och funderat ett tag på det och gjorde till slut slag i saken. Två små skygga kattdamer flyttade hem till mig. Iris och Selma. Det är speciellt med skygga katter. Man kan inte tro att de ska bli gosiga på en vecka utan det tar lång tid och massor av tålamod.
Iris är den som är mest ”hispig”, ibland får hon för sig att hon inte känner igen mig. Andra gånger kan vi gosa riktigt ordentligt. Selma å andra sidan är en katt med stor integritet, jag får absolut inte röra henne men hon vill ändå vara med. Hon sitter på köksbordet och ser på när jag äter, iakttar mig när jag lagar mat.
Mina älsklingar är värda allt. :)