Att Kunna Sin Sak. Och Lysekil

2017-03-20, Bilder, Fina saker, Jobbfunderingar.

Sitter i köket och skriver. Idag har det varit ganska hektiskt på jobbet, men ändå roligt. Förstår inte varför jag tycker det är roligt att jag imorgon ska få säga till en chef att det han vill ha gjort minsann inte går i en handvändning, att han i såfall får hitta någon som kan översätta alla våra artikelnamn till norska i ett huj och att det inte ens då går att göra det han helst vill ha gjort till på torsdag. Kanske är det en lite elak djävul som finns i mig. Eller så är det bara skönt att ha på fötterna. Att veta att jag KAN det här. Sånt är fint. Sånt gör kajan glad.

Imorgon funderar jag på om jag ska släppa ut min cykel på grönbete. Eller rättare sagt hämta den från mor, där den stått vinterförvarad. Har saknat min cykel så! Fast kanske är det bättre att göra det i helgen, när man har tid att tvätta av den, ordna kedja och däck och allt sånt pyssel. Är ju trevligt pyssel. Vill inte stressa det. Dessutom måste jag köpa en cykelpump med bilventil. För min cykel är fin i kanten, här duger inga vanliga cykelpumpar, lyx ska det vara.

Ikväll redigerade jag mina bilder från Lysekil, där jag och mor var i förra veckan. Märk väl. Det heter bilder och inte foton, det har jag fått ibankat i huvudet av min far som är fotonörd. Så. BILDERNA är klara nu. Får väl putta upp någon här så det syns.

Stångehuvud

Går ju aldrig att få till färgerna precis som de var, men i alla fall i närheten. Vi borde ha blåst bort, borde ha suttit inne för kallt och stormigt var det. Men aldrig. Detta landskap gör sig i alla väder. Bara att ge sig ut och njuta. Bjuder väl på en bild av mig också, bevis på att det blåste.

Kajan

Happ. Nu borde man göra kvällen.
Men det är trevligt att bara sitta här, höra brudarna leka i vardagsrummet, lyssna på Enya. Ta Det Lugnt.

Kommentera