Plötsligt försvann jag. Bort till en kontinent vid namn Pandaria.
Men jag får ju visa vad i hela friden det är som har uppehållit mig all denna tid.
Så här kommer en liten redogörelse.
(det går bra att klicka på bilderna för full storlek!)
Det började med väntan. Klockan gick sakta.
Till slut slog klockan 00.00 på natten och jag stod redo för att FISKA!
Och fiska gjorde jag. I över två timmar.
Tyvärr slog en person mig med en minut från att få Realm First Zen Fisherman. Men vad gör man. Jag prövade ju i allafall.
Så jag gav mig ut med Prostinnan, min huvudkaraktär, till den nya kontinenten.
Där träffade började jag utforska. Jag fick ett husdjur i form av en fisk i en vattenbubbla och träffade på en mycket trevlig panda vid namn Cho.
Efter att ha hjälpt pandorna en del så gick det ändå tyvärr inte riktigt vägen. Ett GIGANTISKT monster dök upp och förstörde dagen. En Sha. Sha of Doubt. Riktigt ond.
Honom kunde jag inte döda.
Men jag fick i alla fall lift med en fantastiskt fin drake!
Jag lämnade Jade Forest och åkte vidare.
En del märkliga uppdrag fick jag. Tvätta jakar i en jaktvätt och markera ut bajs uppe på de höga bergen som kunde varit Himalaja.
Men skam den som ger sig, jag köpte mig en alldeles EGEN jak att rida på.
Efter mycket om och men fick jag lov att bege mig till Temple of the White Tiger.
Synen på håll var fantastisk!
Och när jag kom närmare var det bara ännu mer häftigt!
Därinne slogs jag med skuggversioner av mig själv för att visa mig värdig. Värdig att få lov att komma in i den stängda delen av Pandaria, Vale of Eternal Blossoms. Och jag lyckades. Dörrarna öppnades!
Sen var det bara att fortsätta min väg.
Jag fick lift av några pandor.
Efter tre dagars ihärdigt jobbande så hände det till sist.
Jag blev level 90!!
Nu börjar Spelet På Riktigt.
Med flygande fläng begav jag mig till Halfhill Market och min alldeles egna jordplätt, där jag kan odla mina egna grönsaker (jag har numera 8 jordplättar att odla på, samt ett sprinklersystem, en sann bonde!).
Jag kunde också hjälpa The Order of the Cloud Serpent och få min alldeles egna drake att rida på. Men ingenting är gratis. Jag var tvungen att föda upp den från ett ägg. Den är numera stor som en liten hund.
Sedan kunde jag inte låta bli. Så numera är Prostinnan inte en Night Elf längre.
Hon är en Pandaren. :)
Det var en del av min vecka. Det har hänt så mycket mer, men man kan aldrig få med allt. Mists of Pandaria får höga betyg av mig!