Det borde egentligen vara förbjudet med höst och vinter.
Så mycket tid som förspills på att bara vara trött och hängig och bara vilja ligga i sängen och inte göra något alls.
Inte gå till jobbet.
Inte gå ut (det är ju ändå bara mörker).
Inte ta sig för något.
Hur mycket jag än sover så känns det som om det är för lite. Och så har man svårt att somna ändå. Vrida och vända och lyssna igenom alla P1:s dokumentärer för femtioelfte gången. Vid det här laget vet jag allt om:
- Barn som uteliggare
- En snubbe som är släkt med Darwin
- Folk som bor nära naturen
- Kungsan-kravallerna
- Homosexuella flottister
- Det svenska psyket
- Organshopping
Med mera, med mera.
Man kan säga att jag blir väldigt allmänbildad. Istället för att säga att jag är sömnrubbad. Eller vad det heter.
Jävla höst och vinter.