Akriv för ‘Fina saker’

Det har inte blivit mycket skrivet på ett tag. Eller jo, det har blivit sanslöst mycket skrivet, bara inte här.
Jag har fått skrivarlusten tillbaka. Och den hänger inte bara som en dimma i mitt huvud utan att komma ner på papper, som den gjort förut. Nu strömmar den formligen ur min penna så att jag skulle kunna skriva 24 timmar om dygnet.

Det är en underbar känsla. Att gå omkring och fundera på händelser att skriva, vrida och vända på karaktärer och scener. Man märker det man behöver förbättra.
Sannerligen början på historien. Den påbörjades för nästan 14 år sen och då var man liksom inte lika ”utvecklad” vad gäller skrivande. Det är kort sagt väldigt barnsligt.
Men samtidigt väldigt roligt att läsa, hur historien går från barnslighet till mognad och man märker hur man blivit äldre.

Jag måste dock bli bättre på att beskriva våld. Det kan låta konstigt, men min historia kräver det. Åtminstone i små bitar. Det blir lätt en ganska platt beskrivning och det vill jag inte. Får se hur jag gör med de scenerna…

Nu fastnade jag som en kardborre-boll i en ull-kofta.
Tjuven av Göran Tunström. En av de bästa böckerna jag vet. Jag har läst den en gång förut, men kommer inte ihåg så mycket mer än att jag tyckte den var fantastisk. Det är den.
Hela kvällen läste jag. På morgonen till frukost läste jag. På spårvagnen läste jag. Och jag kommer att fortsätta läsa tills den är slut.
Det blir nog så att jag läser om alla hans böcker igen, för det är en sån underbar känsla att ha hittat tillbaka till Böckerna. Och då menar jag fysiska böcker och inte ljudböcker.

Nu gäller det bara att fortsätta laga mat, städa och dona och inte försvinna totalt. För ”risken” finns. :)

Grannen spelar något enformigt.
Jag tittar ut genom mitt blominramade fönster på tallarna, och den blygrå himlens bakgrund.
Min lägenhet är min borg, min trygga hamn.
Efter en slurk Tunström är det dags att lägga sig.
Hoppas grannen slutar spela.

Jag har lagt till en räknare.
Uppe till höger på sidan kan man nu se hur länge jag varit snusfri. Den är mycket till för mig själv, som en pepp. För jäklar i min lilla låda, den här gången ska jag klara det! :)

Nu är det nervigt.
Resfebern har satt igång på allvar och jag kan inte koncentrera mig på något alls. På söndag åker vi. Tiiiiidigt. Bussen till flygplatsen går kl 04.20 på morgonen, så det gäller att komma upp i tid.
Men nu är det inte söndag. Det är torsdag och en Hel Arbetsdag Kvar där jag vet att jag knappt kommer att kunna hålla ihop mig. Jag sitter just nu och flummar runt, växlar mellan en massa fönster på datorn och vet egentligen inte alls vad det är jag håller på med. Nervo-nervo-nervo.

Jag skall hem och packa ihop lite porslin och släpa ut lite lådor i vardagsrummet. Sen sova. Sen upp och jobba (eller försöka jobba). Flexa ut kl 15. Sedan träffa vän. Sedan sova.  Sedan tvätta. Sedan packa. Sedan åka till mor. Sova. ÅKA TILL RHODOS!!!