OMGOMGOMGOMG snart är det slut jag kommer inte att hinna jag har planerat sista veckan så jävla dåligt jag måste skriva istället för att sova och komma för sent till jobbet och sedan skriva lite till och orden bara är emot mig och blir inte så många som jag tänkt mig de måste bli fler men hur ska jag klara det kaffet är min vän jag måste få ur mig mer så jag klarar av att vinna men det finns inte tillräckligt med tid måste hitta tiden får skriva på spårvagnen kanske men jag måste ju hinna skriva rent också jävla penna som tar slut hela tiden och varför måste jag envisas med att skriva på papper nu låter jag nästan som Molly Bloom i Ulysseus.
Min borg. Den har inga vallgravar, inga tinnar eller torn eller höga murar. Ändå är det min borg. Min lägenhet. Jag vet inte om jag är ovanligt glad i min lägenhet eller om jag är sjukligt störd på när okända människor klampar in i den, men någonstans tycker jag att de där vallgravarna nog hade varit en bra sak att ha ibland.
Till exempel nu på torsdag.
Först kom lapp nummer ett. Jaha. Ventilationsinspektion. Hm. Ok då.
Sedan kom lapp nummer två…
Snart Kommer Du Bo I Ett Av Sveriges Modernaste Hem. Vi Måste Bara Ha Tillgång Till Din Lägenhet HELA DAGEN För Att Borra Fast Ett Modem I Väggen.
Eh. Va?
Detta har jag inte bett om? Jag behöver inte ett modernt hem. Jag klarar mig bra som det är, med det bredband jag har. Jag kommer inte byta till Ert Bredband ändå.
Men tydligen spelar det ingen roll, modem-fanskapet ska tydligen sättas upp ändå.
Mellan 07.30 – 17.00 !!!!
Här kommer de där vallgravarna in.
Jag funderar starkt på dem nu faktiskt.
Vallgravar och hinkar med kokande tjära.
För JAG TYCKER INTE OM när man går in i min lägenhet!!
Ska försöka göra lite vanliga saker idag. Det är något som jag lovat mig själv, inte börja skriva förrän jag har städat. Basta. Det mantrat har jag haft i huvudet sedan i torsdags så jag borde ha nog med ställtid.
Att det damp ner en lapp om någon slags ”Inspektion av Ventilation” i brevlådan var också en liten sporre. Jag vill ju att herrar inspektörer skall kunna ta sig in i min lägenhet utan att snubbla över bohaget.
Så. Städa. Stäääääda.
Inte skriva.
STÄDA.
Suck…
Det här med att uppdatera vad som händer och sker. Tydligen är jag inte så bra på det. Det finns dock en anledning och den här gången handlar det inte om World of Warcraft för en gångs skull. Det handlar om Seriöst Skrivande. NaNoWriMo. National Novel Writing Month.
Just det. Jag skriver, därför är jag.
Visst, jag skriver annars också, men den här gången finns det ett mål med allt. Till att börja med 50.000 ord tills sista november. Men någonstans djupt inne i mitt huvud så tänker jag att jag kanske ska försöka göra något mer än just det. Kanske till och med avsluta berättelsen. Kanske skicka in den någonstans. Det ni.
Så jag är Strängt Upptagen.
Jag kommer nog uppdatera lite mer i Skrivboken (länk upp till höger), eftersom jag behöver få ut mina funderingar och ramblings angående mitt skrivande någonstans och de passar bäst in där.
Dessutom handlar min berättelse om just de karaktärer som jag har där.
Skillnaden är att jag skriver en helt annan historia om dem. Mycket har ändrats.
Mer om det i Skrivboken. Förhoppningsvis snart.
Over and out.
Time flies when you’re having fun.
Jag har alltså spelat. Lite mer. Men det är inte allt, jag har faktiskt jobbat också. Det känns av att konjunkturen sviker. Inte roligt alls. Avskedanden och skit på jobbet gör att man blir en smula låg. Fast jag har inte känt det så, inte på samma sätt som jag har gjort tidigare i alla fall. Nu har det gått bra, jag klarar av den mentala stressen som en prinsessa.
Dock har det satt sig på andra ställen.
I tre veckor har jag blivit blixt-full (yrsel som in i bomben) när jag lagt mig ner eller ställt mig upp. Skojigt värre. Gick till doktor.
Hon sa: Stress.
Jag sa: Men jag känner det ju inte så.
Hon sa: Nä så kan det säkert vara, men stressen sätter sig alltid nånstans. I ditt fall på balansen.
Tack för den.
Fast det är bättre nu. Ska försöka ta mig ut i helgen och ta hand om mig.
On another note, så är min vinterjacka numera stor som ett tält. Det är bra. Och det är dåligt. Nu behöver jag ny jacka. Emmaus är min vän.