Klockan tidigt en fredag och jag sitter och lyssnar på morgonandakt (ja, jag väntar på P1 Morgon, inget annat) och dricker kaffe med ägg.
Veckan har gått utan några direkta besked.
Den gick dock fort ändå på grund av mycket att göra.
Men jag tror nog att jag är alldeles för ivrig, jag vill ha beslut och genomklubbande och genomförande pronto. Så att jag kan börja Jobba På Riktigt. Det är ju mitt eget fel egentligen. Hade jag inte haft så mycket att göra så hade det nog varit ännu värre. Nåja.

Igår tränade jag mitt första skivstångspass. Inte ensam alltså, utan i grupp.
Det var fina fisken.
Men jag var inte beredd på uppvärmningen och dess uppenbara koordinationsaspekt. Jag flaxade och fipplade med armar och ben och såg nog mest ut som en… eh ja. Okoordinerad person. Som försöker se ut som om den har kontroll. Eller hur.
Jag fick tipset från instruktören att inte lägga på för mycket nu när jag var ny. Så det gick jag efter. Medan de andra lade på mellan 7 och 15 kilo på varje sida av skivstången (alltså upp till 30 kilo!!!), så gick jag ut MYCKET lugnt med 2,5 på varje sida. 5 kilo. Del av kaka. Inte!!!
Vi började med benövningar som marklyft och jag dog nästan.
Eller benen dog. Låren.
Så vid första chans så gjorde jag det enda möjliga, tog minsta möjliga vikt. 1,25 kilo på varje sida, alltså 2,5 kilo totalt. Det gick bättre.

Men insikten har kommit. Benen måste bli starkare.
Mina armmuskler är dock i ganska ok form, där kunde jag ta 5 kilo totalt utan att avlida.
Och ingen träningsvärk i armarna idag.
Men benen… ack, benen. Låren.
Det gör inte ont. Men det är träningsvärk som satan.
Småstapplande till jobbet blir det idag.

Tjipp!