Piggheten fortsätter.
Men det är något knepigt nu, eftersom mitt bostadsbolaget har bestämt sig för att byta fönster. Bra sak, men det blir en oherrans röra hemma. Alla växter på bordet, alla gardiner nedtagna, när man jobbar sent måste man gå tidigare till jobbet.
Det senare måste förklaras kort.
På morgonen går det helt enkelt inte an att toffla omkring som en mårra, som jag gör, när det står okända män utanför fönstret. Det känns inte bra. Därav laga frukost och ta med sig till jobbet.

On another note; igår lyckades jag med konststycket att stå upp vid alla tillfällen man skulle stå upp på spinningen. Känns väldans fint! Och instruktören spelade Nightwish och Sabaton, vilket inte gjorde min eufori mindre. Synd att han vanligtvis har pass på Eriksberg och inte på mitt ställe. Han var nämligen riktigt bra. Röt och gormade och peppade helt otroligt. Min stil.

Och idag kommer nya patchen i WoW. Blir nog spelande ikväll, jomen. Det har inte varit mycket med det annars, man blir ju erbarmligt trött till slut på bristen på innehåll, när man ”gjort allt” redan. Har bara spelat onsdagar och söndagar, då vi haft raid. Men nu så!

Just det. Gå till jobbet var det ja.
Ska bara dricka lite mer kaffe.
Höll på att hälla i en klick majonnäs i det förut. Trött? Njao. Tankspridd? Sannolikt ja.
Anledning: burk med majonnäs och burk med kokosfett ser likadana ut. Speciellt tidigt på morgonen.

Ibland måste man ta hand om sig.
Det har jag gjort.
Hjärnan sa NEJ. INTE. AJJA DIG, NU LUGNAR DU NER DIG!

När man känner tryck över bröstet och ångest och yrsel så ska man inte gå till jobbet. Så det gjorde jag inte heller. Det är ju inte frågan om något påtagligt, jag är varken förkyld eller hes eller har prickar i ansiktet, men skulle någon öppna huvudet och titta efter hur det stod till där så skulle de nog förstå. Hoppas jag.
Ibland måste man bara stanna upp innan man krockar med något stort och elakt.
Att det inte känns lika ”ok” att vara hemma på grund av detta är ju löjligt, men samhället ser inte riktigt med samma ögon på någon som är redigt förkyld och någon som har ont i själen på grund av stress.

Jag spenderade denna tid med att träffa några av mina favoriter.

De kom och spatserade när jag satt med mor och åt sushi i gräset i en park.
Vi gav dem digestivekex, vilket de verkade tycka om.

Jag har också lyssnat på Enya. Enbart. Och P1.

Sedan gick jag på Rollerderby.

Det var väldans roligt, jag skrek mig hes och hoppas verkligen på att det anordnas fler gånger i Göteborg, eftersom jag är löjligt emot att åka till andra platser.

Idag har jag diskat och plockat och tvättat.
Jag kände mig så duktig när jag satt och väntade på att tvätten skulle gå klart så jag kunde hänga upp den. Jag kände mig fortfarande duktig på väg ner i tvättstugan.
Där nere möts jag av en maskin som är klar, medan den andra inte ens har startat.
Glömde trycka på startknappen.
Gaaaaaaah…..
Men det ordnade sig ändå.

Nu sitter jag och dricker sov-te och lyssnar på ännu mer Enya.
Med tända ljus.
Låter det töntigt?
Det bryr jag mig inte om.
It’s my soul and I do what I want to.

Lördag.
Jag och mor åkte ut till Amundön idag och skådade fågel, på vårt eget lilla vis.
Det blev en riktig jackpot. Vi såg tofsvipa, nötväcka, vitkindad gås, kungsfågel, trädkrypare, entita, småskrake och en massa annat. Gröngölingen hörde vi bara, han är en doldis.
Träffade på far och K också.
Morsan lurade järnet av pappa genom att sätta på sin fågel-app, så pappa blev helt till sig och spanade efter nötväckan, som enligt honom måste vara PRECIS I NÄRHETEN!!!

En mycket fin dag blev det.
Här blir det bilder på det. Snäckor, samt Pappan och Trädet.